Hur bra är de stora trenddieterna egentligen – och framför allt för vem? Det här är en av dom absolut vanligaste frågorna jag får… och därför rekommenderar jag att du läser igenom den här artikeln från dietisten Jeanette Steijer som först publicerades på Vardagspuls där hon går igenom fem av de mest populära dieterna och reda ut vad som är bra, och mindre bra, med dem.
Den här listan på 5 av dom populäraste dieterna – med tillhörande kommentarer från Jeanette är väldigt intressant. Dels för att fördelarna och nackdelarna som hon tar upp är väldigt sunda och förnuftiga (jag håller med på nästan alla punkter) och dels för att dom täcker ett ganska brett spektrum av olika målgrupper.
Här kommer dom:
LCHF
En diet som går ut på att äta mat med mycket naturligt fett och låg andel kolhydrater. Bröd, pasta, potatis och socker bör undvikas. Däremot får man gärna öka intaget av smör, ost, oljor, ovanjordsgrönsaker, fisk, ägg och kött.
Bra med dieten
- Det finns vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost främjar viktnedgång och har en positiv inverkan på blodsocker hos diabetiker.
- Att utesluta söta livsmedel som kakor, godis, söta drycker och fiberfattiga spannmålsprodukter som vitt bröd är bra ur ett hälsoperspektiv eftersom de innehåller mycket energi men lite näring.
- I en hälsosammare variant av LCHF kommer fettet från fisk, nötter, frön, avokado och oljor, och du äter mycket grönt, kål, blomkål, broccoli, bönor och andra grönsaker.
Mindre bra med dieten
- En LCHF-inriktad diet som består av mycket kött, korv och bacon, stora mängder ägg och hårda fetter och för lite grönsaker och fibrer kan vara osund.
- Risk att det blir för lite fibrer och då mindre bra med föda till våra tarmbakterier. En del blir förstoppade.
- Långtidseffekterna av LCHF-kost är inte ännu vetenskapligt säkerställda.
- Klimatfrågan är en viktig faktor att ta hänsyn till. En kost med hög andel animaliskt protein belastar generellt miljön mer än en kost med mer grönsaker.
- Många tycker det är svårt att följa detta sätt att äta på lång sikt
Dash
Dash (Dietary Approach to Stop Hypertension) är långt ifrån en ny diet, den har rekommenderats i många år av amerikanska hälsovårdsmyndigheter. Från början togs den fram för att sänka blodtrycket och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos de som följer den. Och den fungerar – genom att undvika salt och socker, äta mer av grönsaker, fullkornsprodukter och proteinkällor samt byta till magrare mejeriprodukter kan risken att drabbas av hjärtproblem minskas, enligt flera stora studier.
Bra med dieten
- Den här dieten påminner mycket om de rekommendationer jag som dietist ger sedan lång tid tillbaka. Följer man den får man sammantaget en bra kost. Dash-dieten innehåller allt man behöver.
- Dash togs från början fram för att sänka blodtrycket men har också visat sig ha andra effekter. Är det viktminskning man vill åt med dieten kan dash vara ett bra alternativ – förutsatt att man anpassar energiintaget till energiåtgången.
Mindre bra med dieten
- Den är inte för alla. Har du en känslig mage kan det vara så att den är lite för svårsmält för dig. Men den går att anpassa efter just dina behov.
- Om du har en känslig mage eller IBS kan det bli jobbigt med alla dessa fibrer. Då kan man behöva anpassa dieten genom att byta ut grovt bröd och fullkornspasta mot ris och frön till exempel.
- Alla har inte tid. För att minska mängden salt krävs det nästan att du lagar all din mat från grunden. Färdigmat och mat du äter ute innehåller ofta alldeles för mycket salt.
Här kan du läsa mer om Dash-dieten
GI-metoden
GI, Glykemiskt index, är ett mått på olika livsmedels effekt på blodsockervärdet i kroppen. I första hand är det kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Kolhydratrika livsmedel med högt GI kallas ofta för ”snabba kolhydrater” eftersom de snabbt ökar blodsockret och de med lågt GI kallas således för ”långsamma kolhydrater”. I GI-dieten ökar man intaget av grönsaker, baljväxter, nötter och frön, livsmedel som ofta är mer kompakta och innehåller protein, fibrer och ibland fett, till exempel bönor, fullkornspasta och grovt bröd.
Bra med dieten
- Bra sätt att äta om andra aspekter av kostråden följs. Till exempel att äta mycket grönsaker, begränsa intaget av rött kött och charkprodukter, äta mindre fett från kött, smör och grädde och få i sig mer fett från fet fisk, raps- och olivolja är det en bra och balanserad kost.
- Kost med lågt glykemiskt index är ofta fiberrik och mättande, och lågt GI innebär många gånger även att man äter mindre portioner och får i sig en mindre mängd kolhydrater.
- Ganska enkel att följa, inte minst eftersom många upplever att den ger en stabil mättnad och man slipper vara hungrig eller sugen mellan måltiderna.
- Lågt GI ger viktminskning om mängden energi man får i sig är mindre än behovet, det vill säga hur mycket man förbränner, och är ett bra sätt att bibehålla en lägre vikt.
Mindre bra med dieten
- Det är svårt att skatta GI-värdet för många livsmedel och blodsockersvaret beror också på hur mycket man äter av livsmedlet.
- Om man väljer bort fiber- och näringsrika frukter och grönsaker på grund av höga GI-värden blir det lite fel. Kokt potatis som har ett högt mättnadsindex och på många sätt är ett bra livsmedel väljs bort på grund av sitt höga GI-värde.
5:2
5:2 är en diet som innebär att man kraftigt drar ner på kaloriintaget under två dagar varje vecka men äter tre mättande mål mat på var och en av veckans övriga dagar. De två fastande eller halvfastande dagarna ska inte vara i följd. I dieten rekommenderas också att mängden socker, snacks och mellanmål minimeras och att man ska försöka hålla sig till de tre målen.
Bra med dieten
- En metod som kan vara värd att prova och då se som en utmaning att hitta bästa livsmedelsval för att klara dagen. Att också passa på att lära sig om hur mycket energi/kcal maten innehåller.
- Kombinerat med hälsosamma livsmedelsval kan 5:2-metoden vara ett bra sätt att gå ner i vikt. Man blir tvungen att lära sig lite om hur mycket energi/kcal maten innehåller för att kunna planera sina 5:2 dagar.
- Ska man få så mycket mättnad som möjligt ut av sina 500 eller 600 kcal då landar man oftast i magra proteiner, mjölkprodukter och grönsaker vilket är bra. Många tycker att det är lättare med denna metod för att man kan tänka att idag fastar jag men i morgon kan jag äta som vanligt igen vilket underlättar.
- Ibland smittar kunskapen om mat och kcal-innehåll av sig till de andra dagarna så att man börjar ändra sina kostvanor överlag. Kan vara ett bra tänk att behålla en vikt genom att dra ner några dagar i veckan då vi som oftast ”äter för mycket” flera dagar i veckan (helger osv).
Mindre bra med dieten
- Metoden är olämplig för personer med ätstörningsproblematik.
- Beroende på hur mycket man önskar gå ner och hur mycket man äter de andra dagarna så kan viktminskningen plana ut efter ett tag och man kan behöva ”göra mer” för att fortsätta gå ner.
- Är man känslig och behöver äta regelbundet så kan det vara en utmaning att fasta men ibland visar det sig att det faktiskt går bättre än man trodde.
Stenåldersdieten
En diet med fokus på nötter, bär, frukt, ägg, grönsaker och magert kött, till exempel vilt. Dieten bygger på teorier om hur vi åt när vi var jägare och samlare. Kosten utesluter helt spannmål, ris, bönor, raffinerat socker, salt och mejeriprodukter.
Bra med dieten
- Man använder många näringsrika livsmedel såsom kött, fisk, fågel, ägg, grönsaker, frukt, nötter, rotfrukter. Förespråkar så ren mat som möjligt – inga hel- eller halv fabrikat.
- Mindre salt vilket de flesta av oss behöver dra ner på.
- Det är enkelt och tydligt vad som är förbjudet.
Mindre bra med dieten
- Innehåller stora mängder protein. Vi behöver dra ner på köttproduktionen av hållbarhetsskäl och vår egen köttkonsumtion av hälsoskäl.
- Kan vara svårt att följa då den ger ganska många begränsningar, till exempel att man inte ska äta mejeri- och sädesprodukter. Inga halv- eller helfabrikat. Helst inget salt.
- Kan vara dyrt att köpa mycket viltkött.